Liten hemmakurs i revidering
Jag går en skrivkurs. Eller låtsas i alla fall att jag gör det. Jag kör min egen variant med utgångspunkt från sista kapitlet i Wonderbook, det som handlar om revidering.
Det passar bra eftersom jag har två noveller som jag vill bearbeta, fast på olika vis. Dels Flickan utan vingar, som jag är skapligt nöjd med men ändå tror att jag skulle kunna förbättra ytterligare. Dels den jag skrivit nu under våren, med arbetstiteln Skitjobb. Jag har avslutat den, men det var mest ren vilja och jag tycker inte att den riktigt lyfte.
Utifrån dessa förutsättningar prövar jag två olika strategier från Wonderbook. För Flickan utan vingar har jag börjat med en ganska omfattande trestegsmodell. Steg 1 är ”reverse outlining”, det vill säga jag skriver ett detaljerat synopsis fast i efterhand och försöker svara på frågor som: ”får handlingar konsekvenser?”, ”finns det onödiga scener?” och ”har jag börjat respektive slutat på rätt plats i historien?”.
Steg 2 blir intervjuer med de olika karaktärerna för att lära känna dem bättre. Bland annat ska jag skriva en sammanfattning av historien ur alla de karaktärers perspektiv som inte är point-of-view-karaktären och se vad det ger för nya infallsvinklar. Steg 3 är helt enkelt att gå igenom stycke för stycke och vända och vrida på ord och meningar.
För Skitjobb blir det en annan approach, tagen från en av bokens Writing challenges. Jag ska välja ut en beståndsdel i berättelsen som jag ändå tycker blev bra och bygga en helt ny handling utifrån den. Det blir en intressant utmaning.
Sällsamt 
Ping: Rapport från min lilla skrivkurs | Sällsamt
Väldigt spänd på resultatet!
Det går sakta men säkert framåt. Ytterligare rapport kommer. Plus att du och Sara nog får nygamla texter att läsa så småningom.
Oj vad spännande! Det låter hur bra som helst! Jag brukar alltid tycka (eller, har förut tyckt) att den sortens skrivövningar och seriösa förberedelser bara tar för mycket tid, och att det går lika bra att hoppa över sådant. Men nu har jag insett att det ju verkligen inte är sant, utan bara ett uttryck för lathet, rädsla och otålighet (hehe, tänka sig). Så jag funderar mycket på vilken typ av övningar/förberedelser som kan vara till nytta för mig i mitt redigeringsarbete. Ska nog ta och bläddra fram till redigeringskapitlet i Wonderbook, tror jag 🙂
Jag har inte heller varit så mycket för metoder, men det är intressant att testa och när man nu drömmer om att få gå en skrivkurs men har svårt att få ihop det tidsmässigt, får man vara lite kreativ.
Arbetssättet jag använder för Flickan utan vingar passar nog egentligen bättre för en roman. Det är svårt att få plats med så många relationer mellan karaktärer i en novell, till exempel. Jag ser det lite som att jag sonderar terrängen inför revidering av Vadet, som jag hoppas kunna ta tag i framöver. (Mitt senaste romanmanus, för nytillkomna tittare.)