För mig har alltid musiken varit viktig. Det är den även i mitt skrivande. Jag lyssnar ofta på musik när jag skriver – och annan musik när jag inte skriver. När jag sitter vid datorn vill jag ha stämningsskapande musik och annars, när jag bara vill bli inspirerad, lyssnar jag gärna på något med bra ordsnickeri i.
Textmässigt tror jag att jag är minst lika influerad av musiktexter som av litteratur. Det komprimerade formatet gör att det oftast blir banalt, men ibland, och det är det man letar efter, helt genialt.
Det har gått lite trögt på sistone – så därför blir jag så himla glad när familjen nappar på mina plötsliga infall.
Jag sa: Melina Borglowe och Emil Jensen uppträder i Linnéparken i Växjö på onsdag kväll. Kan vi inte åka dit?
Visst sa resten av familjen – var ligger Växjö? (Undrade framförallt barnen).
Småland sa jag, säkert typ tre timmar enkel resa.
Sagt och gjort. Vi packade in gänget i bilen och körde iväg.
Pratstunder i bilar är också bra. Det är liksom ok att spåna vilt. Om vad som helst.
Sedan lite mat och iväg till Linnéparken.
En helt underbar kväll blev det. Först Melina, som i ovan indelning står för känslan. Soundet, rösten, glädjen. Har ni inte lyckats höra henne än så gör det! Och sedan, en av mina absoluta favoriter inom ordkonsten idag, Emil.
Fulltankad med energi och inspiration åkte vi hemåt. Det gjorde liksom inget att vi tog fel väg hem. Att båda halvljusen slutade funka. Att vi kom hem halv ett och att det är en vanlig arbetsdag idag. Att det regnade lite på oss när vi åt frukost på altanen nu på morgonen.
Nu vill jag skriva igen!
Sällsamt 