arkiv

Etikettarkiv: skrivartävlingar

Jag blev just klar med första utkastet till en ny novell, ett bidrag till tidningen Skrivas sommartävling på temat Korsningen. Det återstår förstås en massa jobb, men jag tycker ändå alltid att det är jätteskönt när jag har fått ur mig ett ”shitty first draft” som det kallas ibland. Då vet jag att jag har en historia, ett råmaterial som jag kan vrida och vända på, utveckla och förädla. Kanske extra viktigt när man är som jag och börjar skriva utan att veta hur det ska sluta.

Så nu får jag en bit kladdkaka, har jag bestämt.

Hur brukar ni andra fira era skrivmilstolpar?

Annonser

Jag har alltid älskat sagor. Så när Marchetti Förlag utlyste sin första novelltävling, på temat bröderna Grimms sagor, blev jag förstås sugen. Av olika skäl fick jag dock inte ihop någon novell den gången.

Boken H.C.Andersen Sagor och historier, i urval och översättning av Åke HolmbergSom tur var fick jag en chans till. Nästa tävling gick ut på att ge någon av H C Andersens klassiska sagor en ny twist. När jag var barn hade jag en tjock samlingsvolym med många av sagorna. Vissa läste jag många gånger: Den fula ankungen, Snödrottningen, Den lilla flickan med svavelstickorna, Elddonet, Tummelisa, Den lilla sjöjungfrun, Älvkullen …

Jag plockade fram boken igen och började bläddra. Min första tanke var att skriva något utifrån Älvkullen och älvflickan som gifte sig med trollgubben och följde med honom till Norge. Men så började jag fundera på Snödrottningen och på att hon egentligen inte syns särskilt mycket i sagan som bär hennes namn.

Jag skrev en novell med titeln Pojken med den gröna kälken och skickade in den. I dag fick jag veta att av 112 inskickade bidrag har 36 valts ut till en antologi som kommer till hösten – och mitt är ett av dem. Det är förstås jätteroligt och lite extra roligt för att det är just H C Andersen. För, som Eva v. Zweigbergk skriver i förordet till min upplaga av sagorna:

Varje tid kan roa sig med att omvärdera H C Andersen, men man kan aldrig komma ifrån honom. Ingen kan stå likgiltig för hans sagor, det är världslitteratur. Hur skulle också han ha blivit så känd och älskad över hela världen, om det inte funnits något på en gång absolut originellt och ändå allmänmänskligt i hans förkunnelse?

Marchettis H C Andersen-antologi släpps den 29 september på bokmässan i Göteborg. Jag återkommer om det. 😄

Fullständig novellförteckning för antologin

Vi brukar försöka tipsa varandra i Sällsamtgänget så fort vi ser en skrivrelaterad tävling eller liknande som på något sätt kan vara av intresse för någon i gruppen. Dels för att hålla kampen om Lilla korgen vid liv och dels för att bara inspirera till fortsatt skrivande. Även om just den tävlingen kanske inte var något för mig så kan det faktum att jag blir påmind om att den finns sporra lite o.s.v.

Så för att samla alla tips någonstans skapade vi en tävlingssida här på bloggen som man nu kan hitta uppe i menyn. Vi valde att ha den här på bloggen och inte på något ”stängt” forum av den enkla anledningen att det säkert kan finnas fler än vi som vill ha koll på liknande.

Så om ni ser en tävling som vi inte har fått med, och som rör fantastikområdet, så tipsa oss så lägger vi till den!

Du vet hur det är.

En skrivartävling utannonseras. Du letar i byrålådan eller skriver något nytt. Du är obegripligt välorganiserad och skickar in i god tid, eller så är du jag och slänger in det med sekunder till godo. Du drar ett djupt andetag och försöker att inte låtsas om paniken över att ha skickat ut din lilla försvarslösa text i världen. Sedan väntar du. Och väntar. Och väntar lite till.
För så är det. Ingen jury i världen kan bedöma texter så snabbt som du skulle vilja (genast!). Inte ens om de läste och bedömde dygnet runt. Inte om de ska göra ett bra jobb.

Men härom veckan fick jag och Maria ett mail. Det var från Club Cosmos, som anordnat en novelltävling med deadline 1 december 2016. En tävling där vi deltar med varsitt bidrag. En tävling som ur deltagarsynvinkel är i det närmaste perfekt. De har haft ett system där titlarna på de insända novellerna omedelbart synts på hemsidan, så att jag man slipper noja över om novellen kommit fram eller inte. De har en rad på hemsidan om när de hoppas vara färdiga med bedömningen.
Och nu kom alltså en mer detaljerad uppdatering, med anledning av att ”novelltävlingar ofta ser ut som svarta hål utifrån – noveller försvinner in i dem och sedan är allt mörkt och tyst….”. De har läst och ska nu ta itu med själva bedömningen. De hoppas vara klara i början av februari.

Och jag är så glad. Inte bara för att de är ovanligt snabba, men för att de hörde av sig. Jag vet att de finns där, att de läst min novell, att de knogar på. Och eftersom jag vet det, så skulle jag ha mycket lättare att stå ut även om det visade sig ta längre tid än så.

Fast just det behöver du ju inte berätta för dem.