Arkiv

Tag Archives: Noveller

Du vet hur det är.

En skrivartävling utannonseras. Du letar i byrålådan eller skriver något nytt. Du är obegripligt välorganiserad och skickar in i god tid, eller så är du jag och slänger in det med sekunder till godo. Du drar ett djupt andetag och försöker att inte låtsas om paniken över att ha skickat ut din lilla försvarslösa text i världen. Sedan väntar du. Och väntar. Och väntar lite till.
För så är det. Ingen jury i världen kan bedöma texter så snabbt som du skulle vilja (genast!). Inte ens om de läste och bedömde dygnet runt. Inte om de ska göra ett bra jobb.

Men härom veckan fick jag och Maria ett mail. Det var från Club Cosmos, som anordnat en novelltävling med deadline 1 december 2016. En tävling där vi deltar med varsitt bidrag. En tävling som ur deltagarsynvinkel är i det närmaste perfekt. De har haft ett system där titlarna på de insända novellerna omedelbart synts på hemsidan, så att jag man slipper noja över om novellen kommit fram eller inte. De har en rad på hemsidan om när de hoppas vara färdiga med bedömningen.
Och nu kom alltså en mer detaljerad uppdatering, med anledning av att ”novelltävlingar ofta ser ut som svarta hål utifrån – noveller försvinner in i dem och sedan är allt mörkt och tyst….”. De har läst och ska nu ta itu med själva bedömningen. De hoppas vara klara i början av februari.

Och jag är så glad. Inte bara för att de är ovanligt snabba, men för att de hörde av sig. Jag vet att de finns där, att de läst min novell, att de knogar på. Och eftersom jag vet det, så skulle jag ha mycket lättare att stå ut även om det visade sig ta längre tid än så.

Fast just det behöver du ju inte berätta för dem.

Jag skrev i årets första blogginlägg (Börjar året med att byta kön) att jag skulle akta mig för att ge några löften inför 2015. Så jag lovar inget nu, men tänkte ändå berätta vad jag vill ägna det kommande skrivåret åt.

Först novellskrivande: bli klar med den jag håller på med nu och lägga sista handen vid Flickan utan vingar, som jag skrev i höstas. Med ”klar” menar jag att jag till exempel ska kunna skicka in dem till en novelltävling om någon lämplig sådan dyker upp. Annars sparar jag dem tillsammans med mina texter från Då nu sedan-antologin, så får de utgöra grunden till en eventuell framtida novellsamling med motiv från saga och myt.

När jag har knutit ihop den säcken gissar jag att vi är framme i slutet av mars eller början av april. Då vill jag ta tag i och omarbeta min senaste roman. Som jag skrev om i inlägget Debutera mera fick jag en refusering av det manuset som innehöll lite bearbetningstips och jag har en del egna idéer också. Kanske, med en smula tur, har jag hunnit så långt i slutet av året att jag kan få iväg det nygamla manuset till några förlag.

Några refuseringar lär jag väl inte hinna samla ihop innan det blir nytt år, så vandringspriset Stora korgen är utom räckhåll. Däremot tänkte jag försöka vara med i några novelltävlingar och i alla fall vara med i matchen om Lilla korgen 2015. Så det blir kanske någon eller några specialskrivna tävlingsnoveller också.

Så går tankarna. Jag är fullt medveten om att livet kan komma emellan. The best-laid schemes och så vidare. Men försöka duger.

Som Maria skrev hade vi ett skrivgruppsmöte i lördags. Vi bestämde oss för en hel del saker. Bland annat diskuterade vi en fast tid för våra möten. Lite undersökande av barnvaktsmöjligheter återstår, men vi har en plan i alla fall. Vi pratade om våra olika skrivplaner för året som kommer. Vi hoppas få anledning att återkomma till detta.

Det viktigaste beslutet vi tog var att sprätta upp antologin Då Nu Sedan. Vi har skickat den till ett antal förlag. Vi har fått en hel del positiva tillrop, men inget konkret. Vi skulle kunna försöka lite till, eller ge ut den själva. Men efter en stunds diskussion på mötet kom vi fram till att vi inte ville prioritera att dra i det projektet. I alla fall inte just nu. Istället beslutade vi att det är upp till var och en att göra vad man vill med de ingående novellerna.

Är detta ett nederlag? Nej absolut inte. Faktiskt. Ärligt känns det inte som det. Det var ett oerhört roligt, och inte minst utvecklande, projekt. Det gav vår grupp något att samlas kring, det gav oss alla en riktning i det vi skrev. Det gjorde att vi pressade oss, både med avseende på att leverera ”på beställning” och att gå utanför våra normala ”trygghetszoner” vad gäller skrivande. Dessutom fick vi mycket träning i att respondera på varandras texter. Ett bra sätt att ytterligare lära känna varandras skrivande på en relativt kort tid.

Så även om vi bestämmer oss för att just nu lägga ner försöken att få Då Nu Sedan utgiven betyder det inte att vi inte kommer att göra liknande projekt i framtiden. Risken finns att det blir ett nytt novellprojekt. Kanske inte i år – men sedan. Dessutom kanske novellerna från Då Nu Sedan dyker upp i andra sammanhang. Min SF-novell Vatten har ju redan gjort det till exempel.