Jag tog mig till slutet

Äntligen har jag kommit till första delmålet! Jag har skrivit berättelsen till slutet!

Det är fortfarande mycket jobb kvar. Har lite nytt jag ska skriva som ska in på olika ställen och kommer nog skriva om en del av det jag skrivit tidigare och redigera en del. Men rätt häftigt ändå!

Sen början på augusti någonting bestämde jag mig för att verkligen försöka skriva en stund nästan varje dag. Mycket också för att jag insåg att slutfasen var rätt svår. Tror Thomas nämnde det i något inlägg nyligen.

Jag provade funktionen i Scrivener där man kan räkna ut hur mycket man ska skriva om dagen om man väljer vilka dagar i veckan man kommer att skriva och för att bli klar till ett valt datum. Jag valde fem dagar i veckan och försökte uppskatta ungefär hur mycket jag hade kvar. Kom fram till att 50 000 ord nog var ungefär där jag skulle landa. Sedan bestämde jag mig för 15 september.

Det gjorde att jag verkligen ansträngde mig extra för att prioritera skrivstunden. Inte helt lätt alla gånger men i det stora hela blev det mer flyt i varje skrivpass när det inte var så långt mellan varje gång. Vardagstempot är ju rätt högt så det behövs inte så mycket för att det inte ska finnas någon tid över. Det var också bra att jag ändå försökte vara realistisk och räkna med att två dagar i veckan inte kommer gå att skriva på.

Så den 15 september kom jag över 50 000-ordgränsen! Men det var lite kvar att skriva så fick skriva på några dagar till. Och igår kom jag fram!

4 kommentarer
  1. Maria sa:

    Jag kan bara instämma i det som Thomas skriver. Jättebra gjort! Grattis!

    • Sara L sa:

      Stort tack! Att du skriver en stund varje dag har också inspirerat!

  2. Thomas sa:

    Jättebra kämpat, Sara!

    Som du säger – massor jobb kvar. Men njut! Fira! Var stolt! Och ta ny tag först efter att ha unnat dig det en liten stund. Det är en prestation att skriva sitt första fullängdsmanus. (Och andra etc förvisso, men det första är ändå det första.) Nu har du klarat det! Från ”det var en gång” till ”så levde de lyckliga”.

    Och så kan du alltid tänka att ”jag har i alla fall gjort det en gång, då borde jag kunna göra det en gång till”.

    • Sara L sa:

      Tack så mycket! Har inte riktigt tagit mig tid att fira det än men ska se till att göra det snart.

      Tack för peppandet på vägen också! Och för inspirationen till ordräkneriet.🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: