arkiv

Författararkiv: Maria

Böcker i kartongNu finns antologin H.C. Andersen i tryckt form! Häromdagen kom en stor lastbil körande med mina bokkartonger och jag har redan fått sälja och signera flera böcker.😊

Den officiella releasen äger rum den 28 september på bokmässan i Göteborg. Det känns rätt häftigt att en bok jag är med i släpps där. Jag vet, jag är en av många medförfattare och den här aktiviteten kommer sannolikt att gå rätt obemärkt förbi med tanke på hur stor mässan är, men ändå.

Om någon som läser detta skulle vilja komma till releasen hittar ni oss i monter A03:52 klockan 18. Välkomna!

Själv ska jag försöka hinna igenom så många som möjligt av novellerna innan jag träffar författarna (ganska många av dem i alla fall) på mässan om ett par veckor.

PS Boken finns också till försäljning hos Adlibris och Bokus.

För drygt ett och ett halvt år sedan skickade jag en novell till en tävling som anordnades av Club Cosmos, Sveriges äldsta ännu aktiva science fiction-förening. Jag vann inte, men fick ett fint diplom och en inteckning i Lilla korgen och därmed var historien slut – trodde jag.

Men i våras kom ett mejl med frågan om de ändå fick publicera min text i nästa nummer av tidskriften Brev från Cosmos. Jag sade förstås ja, så i det nya numret som precis har kommit ut finns min novell Drömfabriken med!

Läs Brev från Cosmos kostnadsfritt som e-pub eller pdf.

 

 

 

Jag blev just klar med första utkastet till en ny novell, ett bidrag till tidningen Skrivas sommartävling på temat Korsningen. Det återstår förstås en massa jobb, men jag tycker ändå alltid att det är jätteskönt när jag har fått ur mig ett ”shitty first draft” som det kallas ibland. Då vet jag att jag har en historia, ett råmaterial som jag kan vrida och vända på, utveckla och förädla. Kanske extra viktigt när man är som jag och börjar skriva utan att veta hur det ska sluta.

Så nu får jag en bit kladdkaka, har jag bestämt.

Hur brukar ni andra fira era skrivmilstolpar?

Den här helgen har det varit Swecon (nationellt SF-konvent) och i år tog jag mig dit, även om det bara blev över söndagen. En lång och rolig dag!

Författare i panel på scen.

Paneldiskussion på Swecon 2018, Stories based on a classic story.

På tåget till Stockholm passade jag på att skriva början på en novell och läsa senaste numret av tidningen Skriva. Liten försening gjorde att jag inte hann till hedersgästintervjun med Mike Carey – det var bara en kvart kvar av den och då kändes det inte värt att smyga in. I stället gick jag en sväng i konventsbokhandeln där jag köpte Klockan och spegeln och fick den signerad av författaren Patrik Centerwall (jag har en stor läshög liggande men bestämde att jag i alla fall fick köpa en ny bok).

Därefter umgicks jag med resten av skrivgruppen, som varit på plats sedan i fredags, och med Linda från Skriviver. Vi pratade, fikade och hade det allmänt trevligt. Två paneldiskussioner hann jag också ta del av: To write for different media och Stories based on a classic story. Båda var intressanta och gav mig en del att fundera på.

Som bonus upptäckte jag på tåget hem att antologin H.C. Andersen, där jag medverkar i höst, hade fått sin första förhandsrecension – och en bra sådan dessutom. 4,5 av 5 i betyg från Marias bokhylla. 😊

Boken En kaninhistoria med betalningsdosaHalva skrivgruppen vabbade och missade dagens skrivlunch, men Thomas och jag träffades i alla fall. Det var kul, jag var sjuk förra gången så jag hade inte varit med sedan i januari. Nu har jag fyllt på med skrivinspiration och dessutom fått köpa ett exemplar av Thomas senaste bok, En kaninhistoria. Jag fnissade gott åt den när jag läste första versionen på mobilen för flera år sedan. Så roligt att den nu är utgiven!

Jag har alltid älskat sagor. Så när Marchetti Förlag utlyste sin första novelltävling, på temat bröderna Grimms sagor, blev jag förstås sugen. Av olika skäl fick jag dock inte ihop någon novell den gången.

Boken H.C.Andersen Sagor och historier, i urval och översättning av Åke HolmbergSom tur var fick jag en chans till. Nästa tävling gick ut på att ge någon av H C Andersens klassiska sagor en ny twist. När jag var barn hade jag en tjock samlingsvolym med många av sagorna. Vissa läste jag många gånger: Den fula ankungen, Snödrottningen, Den lilla flickan med svavelstickorna, Elddonet, Tummelisa, Den lilla sjöjungfrun, Älvkullen …

Jag plockade fram boken igen och började bläddra. Min första tanke var att skriva något utifrån Älvkullen och älvflickan som gifte sig med trollgubben och följde med honom till Norge. Men så började jag fundera på Snödrottningen och på att hon egentligen inte syns särskilt mycket i sagan som bär hennes namn.

Jag skrev en novell med titeln Pojken med den gröna kälken och skickade in den. I dag fick jag veta att av 112 inskickade bidrag har 36 valts ut till en antologi som kommer till hösten – och mitt är ett av dem. Det är förstås jätteroligt och lite extra roligt för att det är just H C Andersen. För, som Eva v. Zweigbergk skriver i förordet till min upplaga av sagorna:

Varje tid kan roa sig med att omvärdera H C Andersen, men man kan aldrig komma ifrån honom. Ingen kan stå likgiltig för hans sagor, det är världslitteratur. Hur skulle också han ha blivit så känd och älskad över hela världen, om det inte funnits något på en gång absolut originellt och ändå allmänmänskligt i hans förkunnelse?

Marchettis H C Andersen-antologi släpps den 29 september på bokmässan i Göteborg. Jag återkommer om det. 😄

Fullständig novellförteckning för antologin

Idag är det fem år sedan vi startade bloggen Skrivkällaren, som den hette då. (Det var innan skrivgruppen Sällsamt hade fått sitt namn och på den tiden hade vi oftast våra träffar i en källare.)

Mycket har skett sedan dess. Skrivmässigt mest för Thomas, som har gett ut flera romaner, suttit i paneler med internationellt kända författare och nyligen blivit medlem i författarförbundet. Livsmässigt möjligen mest för mig, eftersom jag fick barn bara några månader efter att vi dragit igång bloggen.

Att bli förälder är det mest fantastiska som har hänt mig. Det är också något som radikalt har minskat tiden jag kan lägga på att skriva.

På ett sätt var tajmingen för att vara med och starta en skrivblogg alltså inte så bra, men på ett annat var den faktiskt bästa tänkbara. Bloggen och skrivgruppen har nämligen hjälpt mig att hålla fast vid skrivandet när det känts som svårast, när jag varit tung i huvudet av sömnbrist och knappt haft en minut för mig själv.

Så tack gruppen och tack bloggen. Ja, må du leva – hurra, hurra, hurra, hurra!

Några milstolpar under de senaste fem åren

Februari 2013: Första blogginlägget
November 2014: Thomas skriver kontrakt för att ge ut sin första roman Incidenten i Böhmen
Januari 2015: Våra vandringspriser Stora och Lilla korgen delas ut för första gången
Maj 2015: Skrivgruppen får namnet Sällsamt
Januari 2016: Sara L kommer med i gruppen och vi blir fyra
Mars 2017: Bloggen får en tävlingssida där vi samlar skrivtävlingar inom fantastikområdet
Februari 2018: Thomas blir medlem i författarförbundet

Maria Karlberg med Stora och Lilla korgen.

Stolt vinnare av Stora och Lilla korgen 2017. Foto: Sara Läthén

Skrivgruppen Sällsamt har nu blivit så gammal att det finns etablerade traditioner. En sådan tradition är utdelningen av våra vandringspriser korgarna* vid årets första skrivlunch.

Första gången vi delade ut dem var i början av 2015 (för insatser under 2014) och då var det Thomas som fick Stora korgen och Sara S som fick Lilla korgen. Jag skojade med dem om att jag skulle ta båda nästa år. Det dröjde lite längre, men nu står jag som stolt vinnare av såväl Stora som Lilla korgen för 2017, som jag fick ta emot vid vår skrivlunch i dag.

En tvivelaktig ära tycker kanske någon, men jag ser det som ett kvitto på att jag verkligen har försökt. (Vilket också är prisernas syfte.) Och de gör sig fint ovanpå bokhyllan. ☺️

”Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. Fail better.”

Samuel Beckett

* För nytillkomna läsare: det finns två korgar. Stora korgen får den som har fått flest refuseringsbrev från förlag eller agenter under året och Lilla korgen går till den som har skickat in flest bidrag till skrivtävlingar där resultat meddelats under året och bidraget inte fått vare sig pris eller hedersomnämnande.

Den här hösten blev inte som jag hade tänkt mig skrivmässigt. Livet kom emellan och som ensamstående småbarnsförälder har jag inga stora marginaler ens i vanliga fall. Så det har inte blivit speciellt mycket skrivet.

Men jag säger till mig själv som den populära barnbokskaraktären Mamma Mu säger till Kråkan: ”Du tittar ju bara på vad jag inte har gjort. Titta på vad jag har gjort.”

Så vad har jag gjort?

Sist men inte minst var jag en sväng på bokmässan Tellus i går och tankade inspiration genom att prata med läsande och skrivande vänner (bland annat var Thomas där som utställare) och lyssna på ett par utmärkta programpunkter. Sara Lövestam var otroligt underhållande och det kändes trösterikt att det går att nå framgång utan att låsa fast sig vid en enda genre. Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren bjöd på ett härligt samtal, särskilt intressant var det att höra hur de jobbar när de skriver tillsammans.

Det finns alltså hopp om livet. Och skrivandet. ☺️