SweCon 2013 – så här långt

Sammanfattning så här långt

Sitter i baren och försöker sammanfatta intrycken hittills

Vi kom igår. Åkte hit i ett tåg som i mycket kändes som Hogwarths Express. Vagnar från en svunnen era. Kupéer med folk i konstiga hattar. (Ok, nu överdriver jag något, det var ganska normala människor i kupén – men en tjej hade i alla fall mössa på sig.) Vi gick också en sväng till ”krog”-vagnen, för att inmundiga en magisk dryck som fick arbetsveckan att försvinna bort i historien, trots att den om jag inte tagit en halvdag ledigt inte skulle varit slut på en bra stund. Vagnen ifråga skakade och ryste som dragen av ett gammalt ånglok, och de blå gardinerna med guldkronor på och tavlorna i guldram tillsammans med lampskärmarna på bordslamporna förstärkte intrycket…

Passande för en resa till ett fantastikevenemang hur som helst.

Fredagen började, för vår del, om man nu tänker mer ur ett SweCon-perspektiv, med en intervju med Jo Walton. Fascinerande person och en bra intervju av en (som vanligt) påläst Johan Anglemark. Riktigt kul helt enkelt.

Vi hann också med en kul diskussion med Elin på Undrentide. Vi hann avhandla allt från lärarrollen till hur det är att driva ett litet förlag, och vikten av att ha en äkta hälft som kan finnas hemma när posten vill dumpa X lastpallar böcker hemma samtidigt som man är på fantastikkongress…

Sedan gick vissa av gänget på ett föredrag om Rymdkommunism! medan andra lyssnade på en debatt om Urban Fantasy. Tips till de som vill bli publicerade i det förenade kungadömet och Nordirland: Skippa änglarna… Och barn till änglar…

Därefter författarfika med Karin Tidbeck. Karin var som vanligt oerhört kul och inspirerande att lyssna på.  Hennes utläggning om vättarna som jobbar inne i hennes huvud slår det mesta…

Därefter var i alla fall jag så trött att jag inte orkade något mer, och lallade tillbaka till hotellet. Vissa andra fortsatte en stund till…

Come day 2

Ok lördag morgon. Ett SweCon är inte ett SweCon om jag inte skriver något. Så medan vissa andra, som var uppe senare än jag, sov passade jag på att skriva lite innan frukost. Sedan gick jag ner till frukost, och eftersom vissa andra fortfarande uppenbarligen inte hade vaknat då passade jag på att skriva lite till då. Och sedan lite till på lunchen. Ett kapitel till klart, och nära den magiska gränsen på 50000 ord.

Morgonens första pass blev ”Worldbuilding in written stories.” Passet blev inte vad jag hade förväntat mig, snarare bättre. Mycket matnyttigt. Hur förklarar man något som är ”vardagsmat” i en fantastikvärld? Låt det gå sönder så att någon kan svära över det – och mycket annat.

Därefter blev det ”How do you make a plot?”. Återigen upplyftande att en höra att en så pass etablerad (och skicklig) författare som Jo Walton gör som jag. Lite citat från denna underbara människa:

”I think plot is something that was invented by literary critics when looking at a finished text”

 ”If I know the ending of a story before I start I would prefer to start there instead.”

 ”Stories often happen in the cracks.”

 ”Think: Who hates this?”

 ”Plot is what stops everything from happening at the same time”

 ”When you get stuck, think what is the next interesting thing that should happen? How do I set that up”

 ”The ending has to be able to carry the weight of all the word that came before.”

 Den där sista ger mig ju lite mer ångest för slutet på min roman, men i grund och botten håller jag med.

Därefter gick jag på ”Moderna dystopier”. Varm sal. Utan syre. Inget bra med gryende huvudvärk. Boel Bermann räddade hela grejen med sitt avslutande svar på frågan hur framtiden ser ut för dystopier: ”den ser mörk ut” 🙂

Nu som sagt i baren… I väntan på ”Författarfika” med Jo Walton. Det skall bli skitkul!!!