Om nyårslöften

Jag funderar på vad mitt nyårslöfte skall vara i år.

Alltså, det kanske verkar konstigt, men jag tar dem på allvar. Det kan bero på att jag egentligen inte gör nyårslöftegrejen riktigt på riktigt. För mig handlar det snarare om målsättningar med det kommande året. Men genom att göra dem tillräckligt abstrakta har jag också gjort det möjligt för mig själv att stå där nästa nyår och konstatera att jag faktiskt har levt upp till dem.

Normalt brukar jag veta ungefär vad det skall vara redan innan nyår, men jag har inte haft tid att fundera över det ännu i år. Dessutom är jag inte riktigt klar med det innevarande, vilket kan vara lite stressande…

Att det kommer att på något sätt beröra mitt skrivande är jag ganska säker på. Det har i alla fall de två senaste gjort.

För två år sedan fick jag en bok i julklapp av min älskade vän och hustru. Det var en bok som jag tänkt köpa/läsa länge men som jag inte kommit mig för att införskaffa trots att jag fått den rekommenderad från flera håll. Stephen King’s ”Att skriva”. När jag insåg att det var den hon köpt åt mig blev jag oerhört glad. Det var när jag sedan reflekterade över den känslan som jag bestämde mig för att det kommande året skulle jag ge det skönlitterära skrivandet en ärlig chans. Det var det jag skulle prioretera för min ”egentid” under året som kom helt enkelt.

Det blev en kurs, och en antal noveller skrivna utöver detta. Det blev en skrivgrupp formerad och ett antologiprojekt. Så när jag stod där på nyårsafton kunde jag konstatera att jag hade levt upp till min ambition. Nu var det dags för nästa steg.

Och för mig var nästa steg ganska givet. Skriva kort hade jag gjort ganska mycket. Skönlitterärt under det gångna året (och mer sporadiskt under de senaste 30 åren) men även i  en massa andra sammanhang. Men jag hade aldrig på riktigt försökt skrivna något längre. Visst, en del halvhjärtade försök fanns där, men inget med hela hjärtat som insats. Så mitt löfte, eller snarare min ambition för 2013 var att göra ett allvarligt menat försök att skriva något längre.

Det tog ett tag att komma igång. Men efter ett tag valde jag en idé att arbeta med. Det var inte någon av mina ”gamla” idéer, utan något helt nytt, fångat i flykten, och därmed inte med så mycket prestige inblandat. Någonstans framåt våren kom jag igång med ett par stapplande steg,

Nu sitter jag här. Inte i mål ännu, men jag hoppas ha en förstaversion av manuset klar innan den 31/12. Jag har i alla fall tragglat mig igenom 32 kapitel, och ett antal ”mellanspel”. Visst det återstår en del jobb innan jag kan skriva ”och så levde de lyckliga i alla sina dagar” (eh – det lär jag nog inte skriva faktiskt, men ni förstår vad jag menar), men det kan gå. Och jag har i alla fall gjort det jag föresatte mig. Gjort ett allvarligt försök. Men jag ska ta mig i mål också – det ska jag verkligen försöka. (Förtså mig rätt här, jag vet att det återstår en massa jobb, att jag inte ens är halvvägs när jag sätter punkt, men det var den milstolpen jag hade i åtanke när jag satte ambitionen)

Men vad ska jag ha för ambition för 2014?

Det återstår att fundera på.. I värsta fall får jag förlita mig på att champagnen kommer med svaret på den frågan.