När en blir två

Det här inlägget handlar inte, vilket man kanske skulle kunna tro, om mig och Lilla. Det är i stället mitt sommarskrivprojekt som har fått sällskap: jag fick en idé till ytterligare en novell som jag har påbörjat parallellt med den första.

Vet inte om det var ett dåligt beslut, risken finns ju att ingen av dem blir klar under kvartal tre. Men det är roligt och jag har bestämt att det är det viktigaste.

Hoppas fortfarande att jag hinner avsluta en av dem inom utsatt tidsrymd. Om det  sedan blir Nio trappor ner och rakt fram eller Flickan utan vingar (arbetsnamn i båda fallen, fast jag är rätt nöjd med dem) känns mindre viktigt.

Annonser
4 comments
  1. Ja, det är inte mycket av Karlsson på takets filosofi som jag egentligen gillar, men i det fallet har han verkligen rätt 🙂 Roligt ska det vara!

  2. Åh, vad roligt! Det låter jättespännande 🙂

    Även om det är besvärligt med flera saker samtidigt så är det ju så härligt med inspirationen. Den där känslan av att det dyker upp saker som man vill berätta – jag älskar den. Arbetsnamnen gör mig väldigt nyfiken. Lycka till med båda två!

    Kram.

    • Maria said:

      Tack! Ja, den där känslan av att vilja berätta något är själva kärnan, tycker jag, och då är det dumt att låta sig hindras av regler man själv har satt upp. Det ska vara roligt och livat och lajbans, annars är jag inte med, som Karlsson på taket sade.

      • Äh, vad konstigt det blev. Min andra kommentar skulle ju varit ett svar här. Jag har inte riktigt lärt mig hur det funkar än…. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: