Nytt år, nya metoder
Fram till nu har jag kört rätt så målinriktat, men ganska mycket agerat på instinkt. Dvs jag har satt mål för varje år med mitt skrivande, och sedan jobbat för att nå det. Men jag har inte skrivit ner någon plan, utan snarare tagit det ur huvudet. Det har funkat alldeles utmärtkt fram till nu. Men jag började känna redan förra året att det började bli en aning komplext. Det hände ju trots allt rätt mycket.
Och nu i år. Med en bok utgiven som skall fortsättas med, och nya saker på gång, och lite alla möjliga idéer på vad man skulle kunna göra.
Det blev liksom svårt att veta vad som var viktigast. Vad som skulle göras. Det kändes mest som att jag hoppade runt mellan saker utan att komma någonstans alls eller bli klar med något överhuvudtaget.
Så …
Jag satte mig ner och skrev ner mitt huvudmål för året i ett dokument. Vad och varför. Sedan bröt jag ner det i fyra delmål, som jag viktade mot varandra. Sedan började jag klottra ner aktiviteter, som lite själmant grupperade ihop sig i ”milstolpar”.
Så då tog jag allt dessa och tryckte in i ett excelark och satte på datum på alla aktiviteter och milstolpar. (Eller inte alla, men de som låg någorlunda nära i tiden i alla fall). Sedan satte jag upp en översiktssida som visar de tre kommande aktiviteterna och hur många dagar jag har på mig att bli klar med dem, samt mina milstolpar i turordning. Detta så att jag snabbt ska kunna se vad som är viktigast just nu. Givetvis får jag ändra i listan och lägga till saker när jag kommer på sånt som behöver in. Det viktiga är att allt som behöver fixas kommer in där.
Ingen aning om det här kommer funka hela året, men hittills har det funkat bra. Det hjälper mig att hålla fokus, och det har lett till att jag har fått klart en del saker som jag började oroa mig för att de inte skulle bli av.
Sen har jag en allvarlig fundering på att testa ett lite nytt upplägg i romanarbetet också. Men det kan jag väl återkomma till senare.
Sällsamt 
Oj, djupt imponerande! För en utomstående kan det se ut som att du är en man av ”allt eller inget”: antingen inga regler, eller så mycket tydliga mål i excelark. Båda ytterligheterna kräver ju en del att klara av. Själv tror jag att jag flummar omkring någonstans i mitten utan att det blir varken hackat eller malet. Kanske att jag borde ta lite lärdom av dig 😉
”Allt eller inget”. Jo. Lite så kan jag nog vara. Eller både och kanske snarare. ”Du är ju manodepressiv – fast samtidigt” är en kommentar jag fick för många år sedan… Och det gäller nog mitt sinne för ordning och kaos också. Men jag tycker om att bygga strukturer, för att jag inte är sån av naturen tror jag. Som ”stödsystem” på något sätt – så att jag inte behöver ändra på mig själv. Lite så. Tror jag. Kanske.
Kanske ska du ta lärdom av mig… Kanske inte… Men om jag tillåter mig att ”flumma runt i mitten” så vet jag att jag får väldigt lite klart… Men det är för att jag är som jag är.
Vad bra med bättre överblick och prioritetsordning på det sättet för mer koncentration på varje aktivitet. Håller tummarna att det kommer gå fortsatt bra.
En annan fördel, som jag inte vet om jag tog upp, är att det blir lättare att fokusera på att man har åstadkommit saker – i motsatsa till alla saker man inte gjort. Och det är rätt bra. Rent mentalt.
Jag tror som sagt att det är mycket klokt. Kul att det har funkat hittills, hoppas det går lika bra framöver.
Ja, det känns bra. Tog bort en del ”panik” och framförallt så ger det också lite mer en känsla av att man faktiskt har gjort något trots att man har så mycket kvar när man bockar av de saker som stod närmast i tiden.