Det är lite spännande. Jag håller som bäst på med redigeringsarbetet på det som skall bli uppföljaren till Incidenten i Böhmen. När man läser hur andra gör så får man lätt intrycket av att det handlar om att kapa bort en massa text. Och det gör det ju. Förvisso. Också.
Men i mitt fall är det snarare så att textmassan växer när jag redigerar. Texten är oftast för kortfattad. För kompakt.
Mellan version 1 (första gången jag kom till slutet) och version 2 (den jag skickade till testläsare) så ökade ordmängden med ungefär 2000 ord.
Nu sitter jag och betar av min ”att fixa”-lista och är ungefär halvvägs i den. Och texten har vuxit med ytterligare 3000 ord. Och då har jag ändå kapat en del.
Visst. I sista vändan kommer det att ryka en del, men jag tror ändå att slutresultatet kommer att landa ungefär där jag är nu. Dvs en 4-5000 ord mer än var originalmanuset var på.
Är det bara jag som fungerar så här? Eller känner någon igen sig?
Sällsamt 