arkiv

Författararkiv: Maria

Fullt upp med att leva och helst hinna dokumentera

Av
juli 12, 2013
Maria, Skrivande
4 kommentarer

Den här sommaren blir det inte mycket skrivet för mig. Av en alldeles underbar anledning. I juni fick jag nämligen en liten dotter och dagar och nätter följer nu hennes rytm. Det jag försöker hinna med i skrivväg är korta anteckningar om vad som händer, hur hon växer och utvecklas. Inget skönlitterärt skrivande, men något att spara och återvända till senare.

En del tanketid får jag ju också under amningsstunderna. Kanske kan jag använda den för att spåna idéer så småningom. Just nu är jag för trött. Tar mig i stället sakta igenom noveller av Alice Munro – när jag inte bara sitter och tittar på mitt lilla underverk.

Skriva långt eller kortkort

Av
maj 31, 2013
Antologin, Maria, Skrivande, Te och trivsel
2 kommentarer

I går var första gången på ett tag som vi var fulltaliga vid skrivträffen. De senaste tillfällena har någon haft förhinder och de två andra har träffats själva.

Det var roligt att ses allihop och summera läget. Nu är novellantologin sänd till några utvalda förlag och det är bara att vänta på besked. Vi hoppas förstås på att någon ska nappa, men att bli klara och skicka iväg den var ett mål i sig och vi skålade – i te – för att vi uppnått det.

Medan Thomas är i full gång med sitt romanprojekt har jag gått åt rakt motsatt håll och skriver väldigt korta saker just nu. Bland annat lite dikter – något jag inte har ägnat mig åt på flera år, men plötsligt blev jag inspirerad. Jag har också roat mig med att sätta ihop några sexordsberättelser på fantastiktema. Knepigt men kul som hjärngympa. Här är några lyckade exempel av kända författare (listan har några år på nacken): http://www.wired.com/wired/archive/14.11/sixwords.html.

Författarhandböcker för den som har bråttom

Av
april 26, 2013
Maria, Skrivande
2 kommentarer

Det finns en mängd böcker om hur man skriver skönlitterärt och jag har samlat på mig några stycken genom åren. Jag gillar sådana som tar fasta på de hantverksmässiga aspekterna av skrivandet.
Ett par av mina favoriter är ”Att skriva” av Stephen King och ”En författares övertygelse” av Joyce Carol Oates.

Dock har jag funnit att alla författarhandböcker jag har läst faktiskt kan kokas ner till en mening: Läs mycket och skriv mycket.

Det tror jag egentligen är det enda råd man behöver. Som sociologen Stefan Svallfors skriver:

Det som framför allt skiljer virtuosen från den blott kompetente är helt enkelt att de ägnat sig så mycket mer åt det de är bra på. Och det spelar ingen roll om du är hockeyspelare eller schacksnille eller sociolog eller gitarrist. Tiotusen timmar. Sedan kan du förnimma vad som är rätt eller fel, i den intuitiva känslan som inte låter sig fångas i regler.

En typisk träff

Av
april 9, 2013
Maria, Om skrivgruppen, Te och trivsel
3 kommentarer

Vi har fått en fråga här på bloggen om hur vi brukar jobba när vi träffas, som jag tänkte försöka besvara. Upplägget skiljer sig lite från gång till gång, men fyra huvudbeståndsdelar finns med för det mesta.

  1. Bekännelser. När vi satt oss tillrätta, försett oss med te och småpratat lite brukar vi inleda med det vi kallar bekännelserundan. Det innebär att vi i tur och ordning berättar vad och hur mycket vi har skrivit sedan sist. Har man inte hunnit eller orkat något alls sedan förra veckan är det helt okej att säga det, men bekännelserna fungerar ändå som en sporre – helst vill man ju kunna säga att man har gjort något.
  2. Textkritik. Om vi har skrivit något som vi vill ha kommentarer på, skickar vi oftast ut texten i förväg så att alla ska hinna läsa in sig innan vi ses. Det är inte vid alla träffar vi har en text att diskutera – ibland kan det å andra sidan finnas flera (tror att rekordet är tre). Vi pratar om hur de två som inte har skrivit texten har uppfattat den, vad de tycker är bra och vad de tycker kan bli bättre.
  3. Diverse skrivfrågor. Den här delen kan se rätt olika ut från gång till gång. Ibland tar någon upp ett problem man vill ha hjälp att lösa eller en idé man vill testa. Ibland pratar vi om det praktiska kring antologin, med upplägg, tänkbara förlag med mera, eller om bloggen och vilka inlägg vi vill skriva till den. Vi kan också planera framtida träffar eller utflykter, som den vi gjorde i höstas till SF- och fantasykongressen Kontrast i Uppsala.
  4. Föresatser. Bland det sista vi gör är oftast att uttrycka en målsättning inför nästa träff. Det är upp till var och en vad man tror är möjligt och rimligt, men liksom vid bekännelserna kan det ge lite extra motivation att uttala det högt.

Ungefär så brukar det se ut. Sedan är vi inte jättestrikta. Det finns utrymme för att halka in på intressanta sidospår också. Och för mer te.

Att lämna ifrån sig en text

Av
mars 25, 2013
Antologin, Maria, Skrivande
3 kommentarer

Antologiprojektet går framåt! I går kväll träffades vi hemma hos Sara och lade ihop våra noveller i ett dokument. Femton texter allt som allt, fördelade i de tre kategorierna Då, Nu och Sedan.

Även om alla novellerna inte är riktigt färdigredigerade kändes det som en milstolpe och vi var nog allihop rätt nöjda när vi skildes åt för kvällen. Över påskhelgen ska vi läsa och se om vi tycker att ordningen och strukturen funkar.

Medan jag har slutbearbetat mina noveller har jag funderat en del över det här med att släppa ifrån sig texter. I de flesta sammanhang är jag rätt bra på det. På jobbet är det nödvändigt. Där vet jag oftast att jag har en begränsad mängd tid på mig för att få fram till exempel en artikel. Då är det bara att sätta sig ner och skriva och sedan skicka iväg eller publicera enligt ”good enough”-principen. Jag menar inte att jag släpper ifrån mig sådant som jag inte tycker håller måttet, men det där sista slutfilandet får man ofta klara sig utan.

När det gäller de skönlitterära texter jag skriver finns däremot ingen yttre deadline (om jag inte har tänkt skicka in dem till en tävling eller, som nu, vi hade bestämt när vi skulle leverera till antologin). Jag är i och för sig inte den typen som behöver en pistol mot tinningen för att komma någonvart, men det kan vara frestande att hålla på det skrivna ett tag till och fundera på om man kanske inte ska ändra något mer.

Jag har ändå blivit hyfsad på att bestämma mig för att en text är färdig och skiljas från den. Det jag tycker är riktigt svårt är att lämna ifrån mig en skönlitterär text som är precis nyskriven. Båda de andra i gruppen gör det i större utsträckning än jag. Helst vill jag skriva klart, låta texten ligga i minst ett par veckor och sedan jobba igenom den en gång till innan jag skickar iväg den för synpunkter.

Kontrollbehov? Säkert till viss del. Jag tror också att jag har lättare för att ta till mig kritik om jag själv har hunnit få lite distans till det skrivna först.

Det här är troligen väldigt olika och det är intressant att höra hur andra skrivande människor resonerar i frågan. När är man redo att visa texten för någon annan? När är man beredd att släppa den och låta den bli offentlig?

Berätta gärna hur ni tänker.

Antologin – vårt gemensamma projekt

Av
februari 25, 2013
Antologin, Maria
Lämna en kommentar

När vi började ses i gruppen hade alla egna skrivprojekt på gång, både sådana som legat och grott länge och nyare idéer. Efter ett tag kom vi dock fram till att det skulle vara roligt med ett gemensamt projekt. Vid den tidpunkten höll vi allihop på med noveller med någon form av fantastikinslag och att det skulle bli en antologi med fantastiknoveller kändes därför logiskt.

Vi diskuterade lite olika upplägg. En idé var att alla skulle skriva en novell för varje årstid, en annan att vi skulle använda elementen (eld, jord, luft och vatten) som tema. Det vi till slut landade i var ett upplägg som vi har kallat då – nu – sedan. ”Då” är historisk fantasy, ”nu” är nutidshistorier, till exempel urban fantasy, och ”sedan” science fiction.

I upplägget ingår att alla ska bidra med minst en novell i varje kategori, vilket har inneburit olika utmaningar för oss gruppmedlemmar. För mig, som mest skriver i nutid, har det varit intressant att experimentera med SF och historisk kontext. Novellformatet innebär även möjligheter att krypa under skinnet på olika huvudpersoner – kvinnor, män, yngre, äldre – och testa olika stilar och tonfall i texterna.

Arbetet i gruppen har fått en extra skjuts sedan vi fick ett gemensamt mål i sikte, även om vi fortfarande har en del kvar att landa i. Vi har ännu inte kommit fram till om vi ska försöka få ett förlag att anta antologin eller satsa på att ge ut den själva. I vilket fall som helst blir det troligen e-publicering.

Snart tror vi att vi har kommit så långt att vi kan börja lägga ihop våra texter och se hur de funkar tillsammans. Det blir spännande!