Nu hemma igen och försöker sammanfatta intrycken. Mycket inspirerande dagar. Verkligen. Vi träffade många riktigt trevliga människor och bara att umgås med genrefolk i två och en halv dag är vansinnigt kul.
—
Nåväl, tillbaka till lördagskvällen.
Vi lämnade baren för att förflytta oss till kaféet. Den observante läsaren kan säkert börja ana ett tema här. Nånstans i denna veva insåg jag också att jag bara ätit en macka till lunch, men hursomhelt – det kunde jag ju åtgärda senare. Eventuellt.
Författarfika kräver föranmälan då antalet platser är begränsat. Eftersom jag är snabb på att anmäla mig till saker som har med fika att göra så var aldrig det något problem… Fördelen är att det blir en liten grupp, vilket främjar en bra och öppen dialog.
Författarfika med Jo Walton. Synnerligen sympatisk, och en levande citatmaskin.
Jo Walton stod för fikastunden denna gång. En fantastiskt intressant person. Och vansinnigt trevlig. Hon ägnade extra uppmärksamhet åt två flickor på 14 som var på sitt första SweCon, så att de skulle känna sig välkomna. Och hon pratade om allt möjligt. Om hur hon i intervju efter intervju efter att ha vunnit en Hugo för sin ”Among Others” får frågan: ”Do you believe in magic?” och hur hon vill svara ”Do I look stupid?” men får nöja sig med något artigare varianter.
Fikat blev den sista programpunkten för vår del på lördagen. Efter det stötte jag på Boel igen och lyckades få henne att signera sin bok åt mig. Detta resulterade i att vi hamnade i baren igen. Vansinnigt rolig diskussion om skrivande, spel och historia. Och annat. Efter detta bestämde sig ”vissa andra” för att det var dags att sova. Och det var det kanske, men jag tänkte att det finns ju möjlighet att göra sen. Mer om det sen…
Nåväl jag tog ett varv runt och kikade på lite av varje, och då sprang jag på Susanna Nissinen. Henne har jag ju konverserat en del med, då hon undervisade på en distanskurs jag tog, men aldrig träffat. Hon och några andra var på väg till baren, så jag slog följe med dem…
Återigen en fantastiskt kul diskussion om skrivande, publicering och allt mellan himmel och jord. Min favoritsekvens var nog när Susanna reciterade lille H:s (min åttaåring) kattdikter…
Sen stängde baren…
Men det fanns ju en på hotellet också, och ett gäng var på väg dit och tyckte att jag skulle hänga med dem. Jag tänkte att det var läge att sova, men ett glas vatten vore kanske bra så jag hakade på. Hamnade i samspråk med Ian Sales. Ytterligare en riktigt spännande bekantskap. Nånstans runt midnatt tänkte jag att jag kanske borde sova – det var ju trots allt en dag kvar på programmet – så trots att jag hade vansinnigt trevligt tackade jag för mig och knatade upp till mitt rum. Så här i efterhand kan jag ju säga att det var ett tämligen misslyckat beslut. Total ”Information overload” i min lilla hjärna. Sov inte en blund. Hjärnan gick på maxfart hela tiden. Någonstans här återkom tanken på att jag egentligen bara ätit en macka vid 12. (Och lite chips vid 18-tiden). Det hjälpte inte heller till med sömnen om man säger så.
Ok, så söndagen blev i lite långsammare tempo…
Först en skrivstund vid frukost. Det hör till. Sedan en paneldebatt om skillnaderna mellan Fantasy och SF. Det var i alla fall vad den skulle handla om. Den handlade dock om allt möjligt. Men det var ingen nackdel, tvärtom. Den var riktigt underhållande och jag är glad att jag pallrade mig dit. En hel del intressanta observationer gjordes också. Själv fastnade jag för Jo Waltons distinktion mellan olika genretyper. Hon konstaterade att t.ex. ”Crime” och ”Romance” är genrer som definieras av sin ”Story”, medan SF och Fantasy är genrer som definieras mer av sin ”Setting”, vilket gör att de egentligen kan ha vilken typ av berättelse som helst.
En intervju med Karin Tidbeck hanns också med. Mycket var samma som redan kommit upp vid t.ex. författarfikat, men ändå bra och intressanta svar på frågor som kanske hade tjänat på att vara på svenska. Frågeställaren kändes inte riktigt bekväm, och jag vet inte om det var språket, eller om det bara var nervositet, men hursomhelst så hanterade Karin det jättebra vilket gjorde på att det flöt på.
Ytterligare en författarfika. Denna gång med två tämligen framgångsrika, och likaledes trevliga, ungdomsboksförfattare.
Sedan gick vissa andra på en debatt om kvinnliga SF- och Fantasy-författare medan undertecknad letade sig till – ja ni kunde gissa det – en ny författarfika. Denna gång i biblioteket och med Sara E B och Mats S som huvudpersoner. Jättespännande att höra om deras arbete med Nyckeln, om filmmanuset, om vilket omslag de absolut inte ville ha på de olika översättningarna (och som de slapp) och mycket annat. De bjöd på sig själva och svarade glatt på alla frågor.
Efter det var jag rätt slut och ägnade resten av tiden till att glida runt, äta lite pasta och skriva några rader.
Sent omsider blev det dags att åka hem. Buss från Stockholm då det inte gick några tåg söderut denna dag, men det gick rätt bra det också. Lite Sushi och ytterligare några hundra ord på bussen hem.
Sammanfattningsvis var det tre väldigt bra dagar. Många intryck att smälta givetvis, men också nyladdade skrivarbatterier. Intressant var att jämföra med helgen innan då jag huvudsakligen pratade med, och lyssnade på, deckar- och thrillerförfattare. Dessa jobbar ju väldigt mycket/ofta från en definierad plot, och skriver inte sällan slutet i början etc. Efter det kände jag mig lite konstig och udda som inte alls gör så. Men här fick jag återigen bekräftelse på att många som jobbar inom andra genrer inte alls gör så, utan helt enkelt utgår från karaktärerna (eller settingen) och låter dessa berätta sin historia. Eller för att uttrycka det som citatmaskinen Walton gjorde det: ”If I know how a story is going to end before I start I prefer to begin there instead”.
Thomas
(Med viss reservation för att en del saker kan komma i fel ordning)
Sällsamt 